Olemme päästäneet pennut silloin tällöin talon muihin tiloihin tutustumaan, tilaisuus jonka ne uteliasuutta puhkuen ovat käyttäneet hyväkseen! Siinä ovat saaneet kyytiä sekä kissa että Moses-isä! Pentujen ollessa vastasyntyneitä, Moses olisi uteliaana halunnut tutustua niihin, mutta silloin tuli Mellalta hammasta. Tämä on jäänyt muistiin, joten nyt Moses perääntyy pentujen edeltä vienosti muristen, ilmeisesti peläten Mellan "kostoa", jota ei kuitenkaan tule.  Mella jakaisi jo kernaasti pentujen kasvatusvastuuta pentujen isän kanssa, mutta taitaa jäädä haaveeksi... Yksi pennuista  kävi yrittämässä Moseksen perhekalleuksien imemistä, mihin Moses-isä ei oikein suopeasti suhtautunut....

Pennut syövät nyt jauhelihan ja kuivamuonan sekoitusta, kermaviilillä höystettynä, ja hyvin maistuu. Ruokailu tapahtuu yhteiseltä pentutarjottimelta. Tänään oli myös ensimmäistä kertaa tarjolla vettä kupista...voi sitä riemua! Mellan maitobaari on myös säännöllisesti tarjolla. En tiedä miten sen saisi tyrehtymään, kun ei utaretulehduksen pelossa uskalla jättää tyhjäämättäkään....

Ruokapuolesta vielä sen verran, että meidän pitää nyt olla tarkkana, koska Mella on alkanut oksentamaan ruokaansa pennuille. Tämä on näitä alkukantaisia viettejä, jolle ei paljoa mahda; pennut nuolevat suupieliä, ja sitten sitä tulee....

Kuvia (oikein portrettejä, kiitos Heidi!) tulee todennäköisesti huomenna.

 

Valparna är allt rörligare

Tidvis har vi släppt valparna att bekanta sig med husets övriga utrymmen, ett tillfälle som de ivrigt och nyfiket tagit i akt. Såväl katten som pappa Moses får akta sig! När valparna var nyfödda, hade Moses nyfiket velat bekanta sig med dem, men då fick han på ögat av Mella. Det har han inte glömt, så nu retirerar han inför valparna, vagt morrande, uppenbart rädd att Mella ska ge sig på honom igen, vilket hon inte gör. Hon skulle gärna dela uppfostraransvaret med valparnas far, men han verkar inte särskilt intresserad.....En av valparna gav sig på att försöka dia Moses familjejuveler, vilket han inte såg med blida ögon....

Valparna äter nu en blandning av malet kött och torrfoder, blandat med gräddfil, och aptiten är det inget fel på. Måltiderna intas gemensamt från en valpbricka. Idag serverades också för första gången vatten i kopp åt valparna, det var jättekul! Mellas mjölkbar finns också regelbundet att tillgå. Jag vet inte hur vi ska få stopp på mjölktillgången, då man inte vågar låta bli att tömma juvren av rädsla för juverinflammation...

Ytterligare om maten; vi får vakta Mella efter hennes måltider, annars spyr hon upp mat åt valparna. Detta är en ursprungsdrifterna, som man inte kan göra så mycket åt; valparna slickar hennes mungipor, och så kommer det....

Bilder, riktiga porträtt (tack, Heidi!), kommer sannolikt imorgon.