Aloitin tänään pentujen totuttamisen autolla kulkemiseen. Suurin show oli niiden saaminen farmarin takatiloihin.... Teimme noin 25 km lenkin, jonka aikana neljä pentua ehti täysin rauhoittua, kun taas yksi piti mekkalaa aivan loppukilometreille saakka. En valitettavasti pystynyt tunnistamaan mikä pennuista se oli, koska olin yksin niiden kanssa. Tärkeintä oli kuitenkin senkin rauhoittuminen.

Autosta poistulon yhteydessä huomasin konkreettisesti kotona tapahtuvan harjoituksen tulokset, eli pennut on totutettu siihen ettei ovesta kuljeta ennenkuin saadaan lupa. Nyt käskin niiden odottaa, aivan kuten kotonakin, ja voila, se toimi! Pennut istuivat rivissä odottamassa että nostan ne autosta. Aina pikkuisen helpottaa, kun huomaa jonkin opin menneen perille.

Parin päivän päästä otetaan uusiksi.

Idag påbörjades valparnas träning i att förflytta sig med bil. Den största show`en uppstod när jag skulle ha in valparna i farmarens bakutrymmen.... Vi gjorde en ca 25 km länk. Fyra av valparna hann lugna sig helt, medan en femte väsnades ända in på de sista kilometrarna. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att kolla vilken det var, eftersom jag var ensam. Det viktigaste var i alla fall att även den lugnade sig.

När jag skulle ha valparna ur bilen, märkte jag konkret fördelarna av att hemma ha lärt valparna att sitta och vänta, innan de får lov att gå ut genom dörren. De fick kommandot "vänta", och voila, det fungerade! Valparna satt på rad och väntade att jag lyfte ut dem. Det känns alltid som en liten lättnad, när man märker att lärdomen har gått fram.

Om ett par dagar gör vi om det.